En tjänst från Delegationen mot segregation

Gå till Segregationsbarometern
Start / Artiklar / Ny rapport: Uppväxtområdet har betydelse för studier och arbetsliv – men är inte utslagsgivande
Nyhet

Ny rapport: Uppväxtområdet har betydelse för studier och arbetsliv – men är inte utslagsgivande

Platsens betydelse, som är Delmos årsrapport 2022 om den socioekonomiska boendesegregationens utveckling i Sverige, visar bland annat att segregationen har ökat i Sverige mellan 1990 och 2020, att allt fler kommuner har blivit mer segregerade och att de områden som har socioekonomiska utmaningar har blivit fler. I rapporten ingår en analys av en årskull (samtliga födda 1986), som visar att området man växer upp i kan påverka både utbildningsnivå, sysselsättning och arbetsinkomst. Samtidigt visar rapporten att individer med hjälp av studier och jobb påverkar sin situation – och att de då ofta flyttar till områden som har bättre socioekonomiska förutsättningar.
Bostadsområde med villor och höghus.

Trender i segregationsutvecklingen

Under tidsperioden 2011–2020 ökar antalet områden med socioekonomiska utmaningar (områdestyp 1 och 2) samt områden med goda socioekonomiska förutsättningar (områdestyp 4), visar rapporten. Majoriteten av den svenska befolkningen bor i områden med goda socioekonomiska förutsättningar. Samtidigt bor allt fler i områden med socioekonomiska utmaningar. Det här innebär att vi lever allt mer separerade från varandra. Eftersom allt fler bor och växer upp i områden med socioekonomiska utmaningar innebär det att den sociala rörligheten riskerar att minska framöver. Därför är det extra viktigt att beakta strukturerna som leder till och upprätthåller segregationen.

Uppväxtområdet kan påverka både studieresultat och sysselsättningsgrad

Platsens betydelse studeras genom att följa en årskull individer födda 1986 från skolåldern (16 år) till vuxen ålder (34 år) med områdestyperna som analysenhet. Rapporten visar att det finns en rad skillnader som kan kopplas till vilken typ av område individen har vuxit upp i. Området har betydelse bland annat för utbildningsnivå och inkomster senare i livet. Behörigheten till gymnasiet är ungefär 30 procent lägre i områdestyp 1 jämfört med områdestyp 5. Dessutom är andelen nittonåringar som tar en gymnasieexamen betydligt högre i områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar än i områden med stora socioekonomiska utmaningar: 76 procent jämfört med 40 procent.

Eftersom en gymnasieexamen har blivit en vattendelare på dagens svenska arbetsmarknad har detta betydelse för yrkeslivet, inkomstnivån och för chansen att få jobb. I snitt är sannolikheten att vara sysselsatt som 34-åring lägre för dem som vuxit upp i områdestyp 1, jämfört med dem som vuxit upp i områdestyp 5. Det är framför allt de som inte har gymnasieutbildning som halkar efter, och den gruppen är överrepresenterad i områden med socioekonomiska utmaningar. Tillgången till utbildning för att svara upp mot arbetsmarknadens behov och därmed skolans roll har stor betydelse.

Kommuner har blivit mer segregerade

Rapporten visar också att majoriteten av Sveriges kommuner är mer segregerade idag än 1990. Och det gäller hela landet – segregation är inte ett storstadsfenomen. Den socioekonomiska boendesegregationen har ökat under perioden 1990-2020. Under 2010-talet stagnerade först utvecklingen, men efter 2018 ökar segregationen igen.

Ladda ner rapporten: Platsens betydelse, årsrapport 2022 om den socioekonomiska boendesegregationens utveckling i Sverige.

2022-06-22

Dela den här artikeln